Westminsters lilla katekes

Den lilla katekesen

Fråga 1. Vad är människans främsta ändamål?

Svar. Människans främsta ändamål är att förhärliga Guda och åtnjuta honom för alltid.b

a 1 Kor. 10:31; Rom. 11:36. b Ps. 73:25-28.

F. 2. Vilken regel har Gud givit till ledning för hur vi skall förhärliga och åtnjuta honom?

S. Den enda regeln till ledning för hur vi skall förhärliga och åtnjuta honom,a är Guds ord, som ryms i Gamla och Nya testamentets skrifter.b

a1 Joh. 1:3, 4. b 2 Tim. 3:16; Ef. 2:20.

F. 3. Vad lär skrifterna i huvudsak?

S. Skrifterna lär i huvudsak vad människan skall tro om Gud och vad för plikt Gud fordrar av människan.a

a 2 Tim. 1:13; 2 Tim. 3:16.

F. 4. Vad är Gud?

S. Gud är en ande,a oändlig,b evig,c och oföränderlig,d till sitt varande,e vishet,f makt,g helighet,h rättfärdighet, godhet och sannfärdighet.i

a Joh. 4:24. b 2 Mos. 3:14. c Ps. 147:5. d Upp. 4:8. e Upp. 15:4. f 2 Mos. 34:6-7. g Job 11:7-9. h Ps. 90:2. i Jak. 1:17.

F. 5. Finns det mer än en Gud?

S. Det finns endast en levande och sann Gud.a

a 5 Mos. 6:4; Jer. 10:10.

F. 6.Hur många personer finns det i gudomen?

S. Det finns tre personer i gudomen: Fadern, Sonen och den helige Ande; och dessa tre är en enda Gud, av samma väsen, lika i makt och härlighet.a

a 1 Joh. 5:7; Matt. 28:19.

F. 7. Vad är Guds beslut?

S. Guds beslut är hans eviga syfte, enligt hans egen viljas råd, varigenom han har förordnat vadhelst som sker till sin egen ära.a

a Ef. 1:4, 11; Rom. 9:22, 23.

F. 8.Hur utför Gud sina beslut?

S. Gud utför sina beslut i skapelsens och försynens verk.

F. 9. Vad är skapelsens verk?

S. Skapelsens verk är Guds frambringande av allting ur ingenting med sitt kraftiga ord, i en tidsrymd av sex dagar och allt mycket gott.a

a 1 Mos. 1, hela kapitlet; Heb. 11:3.

F. 10. Hurdan skapade Gud människan?

S. Gud skapade människan, man och kvinna, till sin egen avbild i kunskap, rättfärdighet och helighet, med herravälde över skapelsen.a

a 1 Mos. 1:26-28; Kol. 3:10; Ef. 4:24.

F. 11. Vad är försynens verk?

S. Försynens verk är Guds heligaste,a visasteb och kraftfullaste bevaringc och styre av alla hans skapelser och alla deras verkningard.

a Ps. 145:17. b Ps. 104:24; Jes. 28:29. c Heb. 1:8. d Ps. 103:19. Matt. 10:29-31.

F. 12. Vilken särskild försynsakt utövade Gud mot människan i det tillstånd till vilket hon skapades?

S. När Gud skapat människan, ingick han i ett livsförbund med henne på villkor av fullkomlig lydnad: i det att han förbjöd henne med dödstraff att äta av trädet med kunskap på gott och ont.a

a Gal. 3:12; 1 Mos. 2:17.

F. 13. Förblev våra första föräldrar i det tillstånd till vilket de skapades?

S. Våra första föräldrar, utlämnade till sin egen frihet, föll från det tillstånd till vilket de skapades genom att synda mot Gud.a

a 1 Mos. 3:6-8, 13; Pred. 7:29.

F. 14. Vad är synd?

S. Synd är varje brist på överensstämmelse med eller överträdelse av Guds lag.a

a 1 Joh. 3:4.

F. 15. Vilken var den synd varigenom våra första föräldrar föll från det tillstånd till vilket de skapades?

S. Den synd, varigenom våra första föräldrar föll från det tillstånd till vilket de skapades, var att de åt av den förbjudna frukten.a

a 1 Mos. 3:6, 12.

F. 16. Föll hela mänskligheten i Adams första brott?

S. Hela mänskligheten syndade i och föll med Adam i hans första brott, eftersom förbundet slöts med honom, inte bara för honom utan för hans avkomma, som härstammar från honom genom vanlig fortplantning.a

a 1 Mos. 2:16-17; Rom. 5:12; 1 Kor. 15:21-22.

F. 17. Till vilket tillstånd förde fallet mänskligheten?

S. Fallet förde mänskligheten till ett syndigt och eländigt tillstånd.a

a Rom. 5:12.

F. 18. Vari består tillståndets syndighet vartill människan föll?

S. Tillståndets syndighet vartill människan föll, består i skulden för Adams första synd, avsaknad av ursprunglig rättfärdighet och hela hennes naturs fördärv, vilket allmänt kallas för ”ursprungssynd”; tillika med alla verksynder som utgår därifrån.a

a Rom. 5:12, 19; Rom. 5:10-20; Ef. 2:1-3; Jak. 1:14-15; Matt. 15:19.

F. 19. Vad är tillståndets elände vartill människan föll?

S. Hela mänskligheten förlorade genom fallet gemenskapen med Gud,a befinner sig under hans vrede och förbannelse,b och är således underställt det här livets alla eländen, själva döden, och helvetets eviga smärtor.c

a 1 Mos. 3:8, 10, 24. b Ef. 2:2-3; Gal. 3:10. c Pred. 3:39. Rom. 6:23; Matt. 25:41, 46.

F. 20. Lämnade Gud hela mänskligheten till att förgås i det syndiga och eländiga tillståndet?

S. Gud, som av sitt blotta välbehag från all evighet utvalt vissa till evigt liv,a ingick i ett nådens förbund för att befria dem ur det syndiga och eländiga tillståndet och föra dem in i ett frälst tillstånd genom en återlösare.b

a Ef. 1:4. b Rom. 3:20-22; Gal. 3:21-22.

F. 21. Vem är Guds utvaldas återlösare?

S. Guds utvaldas ende återlösare är Herren Jesus Kristus,a vilken, såsom Guds evige Son, blev människa,b och så är och förblir, Gud och människa, i två skilda naturer och en person för alltid.c

a 1 Tim. 2:5-6. b Joh. 1:14; Gal. 4:4. c Rom. 9:5; Luk. 1:35; Kol. 2:9; Heb. 7:24-25.

F. 22. Hur blev Kristus, Guds Son, människa?

S. Kristus, Guds Son, blev människa genom att ta en sann kroppa och en förnuftig själ till sig,b avlad av den helige Andes kraft i jungfrun Marias livmoder och född av henne,c dock utan synd.d

a Heb. 2:14,16; Heb. 10:5. b Matt. 26:38. c Luk. 1:27, 31, 35, 42; Gal. 4:4. d Heb. 4:15; Heb. 7:26.

F. 23. Vilka ämbeten utför Kristus såsom vår återlösare?

S. Såsom vår återlösare utför Kristus ämbetena profet, präst och kung, både i sitt förnedrade och i sitt upphöjda tillstånd.a

a Apg. 3:21-22; Heb. 12:25; jfr 2 Kor. 13:3; Heb. 5:5-7; Heb. 7:25; Ps. 2:6; Jes. 9:6-7; Matt. 21:5; Ps. 2:8-11.

F. 24. Hur utför Kristus profetämbetet?

S. Kristus utför profetämbetet genom att han uppenbarar Guds vilja för vår frälsning med sitt ord och sin Ande,.a

a Joh. 1:18; 1 Pet. 1:10-12; Joh. 15:15; Joh. 20:31.

F. 25. Hur utför Kristus prästämbetet?

S. Kristus utför prästämbetet genom att han frambär sig själv, en enda gång, till offer för att gottgöra gudomlig rättfärdigheta och försona oss med Gud;b samt i att han ständigt företräder oss.c

a Heb. 9:14, 28. b Heb. 2:17. c Heb. 7:24-25.

F. 26. Hur utför Kristus kungsämbetet?

S. Kristus utför kungsämbetet genom att han underkuvar oss under sig själv,a styrb och försvararc oss, samt stävjar och besegrar alla sina och våra fiender.d

a Apg. 15:14-16. b Jes. 33:22. c Jes. 32:1-2. d 1 Kor. 15:25; Ps.110 (hela).

F. 27. Vari bestod Kristi förnedring?

S. Kristi förnedring bestod i att han föddes och det under ringa villkor,a ställdes under lagen,b utstod det här livets eländen,c Guds vreded och korsdödens förbannelse;e att han begravdesf och förblev under dödens makt för en tid.g

a Luk. 2:7. b Gal. 4:4. c Heb. 12:2-3; Jes. 53:2-3. d Luk. 22:44; Matt. 27:46. e Fil. 2:8. f 1 Kor. 15:3-4. g Apg. 2:24-27, 31.

F. 28. Vari består Kristi upphöjelse?

S. Kristi upphöjelse består i hans uppståndelse från de döda på tredje dagen,a himmelsfärden,b platsen på Gud Faderns högra sida,c och hans återkomst till att döma världen på den yttersta dagen.d

a 1 Kor. 15:4. b Mark 16:19. c Ef. 1:20. d Apg. 1:11; Apg. 17:31.

F. 29. Hur blir vi delaktiga av återlösningen som Kristus förvärvade?

S. Vi blir delaktiga av återlösningen som Kristus förvärvade, genom att hans helige Andea verksamt tillämpar oss den.b

a Tit. 3:5-6. b Joh. 1:11-12.

F. 30. Hur tillämpar Anden oss återlösningen som Kristus förvärvade?

S. Anden tillämpar oss återlösningen som Kristus förvärvade, genom att verka tro i ossa och därigenom förena oss med Kristus, i vår verksamma kallelse.b

a Ef. 1:13-14; Joh. 6:37, 39; Ef. 2:8. b Ef. 3:17; 1 Kor. 1:9.

F. 31. Vad är verksam kallelse?

S. Verksam kallelse är Guds Andes verka varigenom, överbevisningen om vår synd och vårt elände,b upplysningen av våra förstånd i kunskapen om Kristusc och förnyelsen av våra viljor,d han övertygar och förmår oss att omfatta Jesus Kristus fritt tillbjuden oss i evangeliet.e

a 2 Tim. 1:9; 2 Tess. 2:13-14. b Apg. 2:37. c Apg. 26:18. d Hes. 36:26-27. e Joh. 6:44-45; Fil. 2:13.

F. 32. Vilka välgärningar blir de verksamt kallade delaktiga av i det här livet?

S. De verksamt kallade blir i det här livet delaktiga av rättfärdiggörelse,a barnaskap,b helgelse, och de åtskilliga välgärningar som i det här livet antingen ledsagar eller följer dessa.c

a Rom. 8:30. b Ef. 1:5. c 1 Kor. 1:26, 30.

F. 33. Vad är rättfärdiggörelse?

S. Rättfärdiggörelse är en akt av Guds fria nåd, varigenom han efterskänker oss alla våra syndera och godtager oss såsom rättfärdiga i sin åsyn,b endast på grund av Kristi rättfärdighet oss tillräknadc och mottagen genom tro allena.d

a Rom. 3:24-25; Rom. 4:6-8. b 2 Kor. 5:19, 21. c Rom. 5:17-19. d Gal. 2:16; Fil. 3:9.

F. 34. Vad är barnaskap?

S. Barnaskap är en akt av Guds fria nåd,a varigenom vi upptas i Guds barns antal och har rätt till alla deras förmåner.b

a 1 Joh. 3:1; b Joh. 1:12.

F. 35. Vad är helgelse?

S. Helgelse är det verk av Guds fria nåd,a varigenom vi till hela människan förnyas efter Guds avbildb och blir förmögna att alltmer dö bort från synden och leva för rättfärdigheten.c

a 2 Tess. 2:13. b Ef. 4:23-24. c Rom. 6:4, 6; Rom. 8:1.

F. 36. Vilka är de välgärningar som i det här livet åtföljer eller strömmar från rättfärdiggörelse, barnaskap och helgelse?

S. De välgärningar som i det här livet åtföljer eller strömmar från rättfärdiggörelse, barnaskap och helgelse är: visshet om Guds kärlek, samvetsfrid,a glädje i den helige Ande,b tillväxtc och slutlig ståndaktighet i nåden.d

a Rom. 5:1, 2, 5. b Rom. 14:17. c Ords. 4:18. d 1 Joh. 5:13; 1 Pet. 1:5.

F. 37. Vilka välgärningar får de troende av Kristus vid döden?

S. Vid döden görs de troendes själar fullkomliga i heligheta och förs omedelbart in i härligheten;b och deras kroppar, alltjämt förenade med Kristus,c vilar i gravend tills uppståndelsen.e

a Heb. 12:23. b 2 Cor. 5:1, 6, 8; Fil. 1:23; Luk. 23:43. c 1 Tess. 4:14. d Jes. 57:2. e Job 19:26-27.

F. 38. Vilka välgärningar får de troende av Kristus vid uppståndelsen?

S. Vid uppståndelsen uppväcks de troende till härlighet,a erkänns och frikänns öppet på domedagen,b samt görs fullkomligt saliga i det fulla åtnjutandet av Gudc i all evighet.d

a 1 Kor. 15:43; b Matt. 25:23; Matt. 10:32; c 1 Joh. 3:2; 1 Kor. 13:12; d 1 Tess. 4:17-18.

F. 39. Vad för plikt fordrar Gud av människan?

S. Den plikt Gud fordrar av människan är lydnad mot hans uppenbarade vilja.a

a Mik. 6:8; 1 Sam. 15:22.

F. 40. Vad för regel uppenbarade Gud först för människans lydnad?

S. Den regel som Gud uppenbarade först för människans lydnad var morallagen.a

a Rom. 2:14-15; Rom. 10:5.

F. 41. Var sammanfattas morallagen?

S. Morallagen sammanfattas i de tio budorden.a

a 5 Mos. 10:4; Matt. 19:17.

F. 42. Vad är summan av de tio budorden?

S. Summan av de tio budorden är, att älska Herren vår Gud med hela vårt hjärta, med hela vår själ, med hela vårt förstånd, och vår nästa som oss själva.a

a Matt. 22:37-40.

F. 43. Vad är inledningen till de tio budorden?

S. Inledningen till de tio budorden är: ”Jag är Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.”a

a 2 Mos. 20:2.

F. 44. Vad lär oss inledningen till de tio budorden?

S. Inledningen till de tio budorden lär oss att vi är skyldiga att hålla alla Guds bud, eftersom han är Herren och vår Gud och återlösare.a

a Luk. 1:74-75; 1 Pet. 1:15-19.

F. 45. Vilket är det första budet?

S. Det första budet är: ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.”a

a 2 Mos. 20:3.

F. 46. Vad påbjuder det första budet?

S. Det första budet påbjuder oss att känna och bekänna Gud såsom ende sanne Gud och vår Gud,a och att sålunda tillbe och förhärliga honom.b

a 1 Krön. 28:9; 5 Mos. 26:17. b Matt. 4:10; Ps. 29:2.

F. 47. Vad förbjuder det första budet?

S. Det första budet förbjuder oss att förneka,a eller att inte tillbe och förhärliga sanne Gud såsom Gudb och vår Gud;c samt att ge något annat den tillbedjan och ära som tillhör honom allena.d

a Ps. 14:1. b Rom. 1:21. c Ps. 81:11-12. d Rom. 1:25-26.

F. 48. Vad lär oss i synnerhet orden ”vid sidan av mig” i det första budet?

S. Orden ”vid sidan av mig” i det första budet lär oss, att Gud som ser allting, iakttar och misshagas mycket av synden att ha en annan gud.a

a Hes. 8:5-6; Ps. 44:20-21.

F. 49. Vilket är det andra budet?

S. Det andra budet är: ”Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig, men som visar nåd mot tusen släktled när man älskar mig och håller mina bud.”a

a 2 Mos. 20:4-6.

F. 50. Vad påbjuder det andra budet?

S. Det andra budet påbjuder oss, att motta, iaktta och hålla hel och ren varje sådan gudstjänst och ordning som Gud bestämt i sitt ord.a

a 5 Mos. 32:46; Matt. 28:20; Apg. 2:42.

F. 51. Vad förbjuder det andra budet?

S.. Det andra budet förbjuder oss att tillbe Gud med bildera eller på något annat sätt än det som är bestämt i hans ord.b

a 5 Mos. 4:15-19; 2 Mos. 32:5, 8; b 5 Mos. 12:31-32.

F. 52. Vilka skäl fogas till det andra budet?

S. De skäl som fogas till det andra budet är: Guds suveränitet över oss,a hans äganderätt till oss,b och den iver han har för sin egen tillbedjanc.

a Ps. 95:2,3,6; b Ps. 45:12; c 2 Mos. 34:13-14.

F. 53. Vilket är det tredje budet?

S. Det tredje budet är: ”Du skall inte missbruka herrens, din Guds namn, ty herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.”a

a 2 Mos. 20:7.

F. 54. Vad påbjuder det tredje budet?

S. Det tredje budet påbjuder oss att heligt och vördsamt bruka Guds namn,a titlar,b attribut,c ordningar,d orde och gärningar.f

a Matt. 6:9; 5 Mos. 28:58. b Ps. 68:5. c Upp. 15:3-4. d Mal. 1:11, 14. e Ps. 138:1-2. f Job 36:24.

F. 55. Vad förbjuder det tredje budet?

S. Det tredje budet förbjuder all skändning och missbruk av alla ting varigenom Gud gör sig känd.a

a Mal. 1:6, 7, 12; Mal. 2:2; Mal. 3:14.

F. 56. Vilket skäl fogas till det tredje budet?

S. Det skäl som fogas till det tredje budet är, att även om överträdare av detta bud undkommer människors straff, så låter dock inte Herren vår Gud dem undgå hans rättfärdiga dom.a

a 1 Sam. 2:12, 17, 22, 29; 1 Sam. 3:13; 5 Mos. 28:58, 59.

F. 57. Vilket är det fjärde budet?

S. Det fjärde budet är: ”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.”a

a 2 Mos. 20:8-11.

F. 58. Vad påbjuder det fjärde budet?

S. Det fjärde budet påbjuder oss att hålla sådana tider heliga för Gud som han har bestämt i sitt ord, uttryckligen en hel dag av sju, till att vara en helig sabbat för honom.a

a 5 Mos. 5:12-14.

F. 59. Vilken av de sju dagarna bestämde Gud till att vara veckolig sabbat?

S. Gud bestämde veckans sjunde dag till att vara veckolig sabbat från världens början till Kristi uppståndelse; och alltsedan dess veckans första dag till att vara den kristna sabbaten till världens ände.a

a 1 Mos. 2:2-3; 1 Kor. 16:1-2; Apg. 20:7.

F. 60. Hur skall sabbaten helgas?

S. Sabbaten skall helgas genom en helig vila hela den dagen,a även från sådana världsliga sysslor och avkopplingar som är lovliga på andra dagar;b och hela tiden skall tillbringas i de offentliga och enskilda övningarna av Guds tillbedjan,c utom så mycket som upptas av gärningar av nöd och barmhärtighet.d

a 2 Mos. 20:8,10; 2 Mos. 16:25-28. b Neh. 13:15-22. c Luk. 4:16; Apg. 20:7; Ps. 92:1, Jes. 66:23. d Matt. 12:1-31 (särskilt v. 12).

F. 61. Vad förbjuder det fjärde budet?

S. Det fjärde budet förbjuder oss underlåtelsen eller försummelsen av de erfordrade plikterna;a och skändningen av dagen med sysslolöshet,b eller med vad som i sig är syndigt,c eller med onödiga tankar, ord och gärningar om våra världsliga sysslor och avkopplingar.d

a Hes. 22:26; Am. 8:5; Mal. 1:13. b Apg. 20:7,9. c Hes. 23:38. d Jer. 17:24-26; Jes. 58:13.

F. 62. Vilka skäl fogas till det fjärde budet?

S. De skäl som fogas till det fjärde budet är: att Gud tillåter oss sex dagar för våra egna sysslor,a att han förbehåller sig en särskild äganderätt till den sjunde, hans eget exempel och hans välsignelse av sabbatsdagen.b

a 2 Mos. 20:9; b 2 Mos. 20:11.

F. 63. Vilket är det femte budet?

S. Det femte budet är: ”Hedra din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.”a

a 2 Mos. 20:12.

F. 64. Vad påbjuder det femte budet?

S. Det femte budet påbjuder oss att bevara den heder och fullgöra de plikter vilka åligger oss i våra olika ställningar och förbindelser såsom överordnade,a underordnadeb eller likar.c

a Ef. 5:21; b 1 Pet. 2:17; c Rom. 12:10.

F. 65. Vad förbjuder det femte budet?

S. Det femte budet förbjuder oss att försumma eller att göra någonting mot den heder och plikt vilken åligger oss i våra olika ställningar och förbindelser.a

a Matt. 15:4-6; Hes. 34:2-4; Rom. 13:8.

F. 66. Vilket skäl fogas till det femte budet?

S. Det skäl som fogas till det femte budet är ett löfte om långt liv och välgång åt alla dem som håller detta bud, så långt som det tjänar Guds ära och deras eget goda.a

a 5 Mos. 5:16; Ef. 6:2-3.

F. 67. Vilket är det sjätte budet?

S. Det sjätte budet är: ”Du skall inte mörda”.a

a 2 Mos. 20:13.

F. 68. Vad påbjuder det sjätte budet?

S. Det sjätte budet påbjuder oss alla lovliga strävanden att bevara vårt egeta och andras liv.b

a Ef. 5:28-29; b 1 Kung. 18:4

F. 69. Vad förbjuder det sjätte budet?

S. Det sjätte budet förbjuder oss att orätt beröva vårt eget eller vår nästas liv, och vad helst som tenderar därtill.a

a Apg. 16:28; 1 Mos. 9:6

F. 70. Vilket är det sjunde budet?

S. Det sjunde budet är: ”Du skall inte begå äktenskapsbrott”.a

a 2 Mos. 20:14.

F. 71. Vad påbjuder det sjunde budet?

S. Det sjunde budet påbjuder oss att bevara vår egen och vår nästas kyskhet i tanke, ord och uppförande.a

a 1 Kor. 7:2,3,5,34,36; Kol. 4:6; 1 Pet. 3:2.

F. 72. Vad förbjuder det sjunde budet?

S. Det sjunde budet förbjuder oss alla okyska tankar, ord och uppförande.a

a Matt. 15:19; Matt. 5:28; Ef. 5:3-4

F. 73. Vilket är det åttonde budet?

S. Det åttonde budet är: ”Du skall inte stjäla”.a

a 2 Mos. 20:15

F. 74. Vad påbjuder det åttonde budet?

S. Det åttonde budet påbjuder oss att lovligt förvärva och främja våra egna och vår nästas tillgångar och egendom.a

a 1 Mos. 30:30; 1 Tim. 5:8; 3 Mos. 25:35; 5 Mos. 22:1-5; 2 Mos. 23:4-5; 1 Mos. 47:14, 20.

F. 75. Vad förbjuder det åttonde budet?

S. Det åttonde budet förbjuder oss allt som orätt hindrar eller kan hindra våra egna eller vår nästas tillgångar och egendom.a

a Ords. 21:17; Ords. 23:20-21; Ords. 28:19; Ef. 4:28.

F. 76. Vilket är det nionde budet?

S. Det nionde budet är: ”Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.”a

a 2 Mos. 20:16.

F. 77. Vad påbjuder det nionde budet?

S. Det nionde budet påbjuder oss, att uppehålla och främja sanning människor emellan,a samt vårt eget och vår nästas goda namn, i synnerhet vid vittnesmål..b

a Sak. 8:16; b 3 Joh. v. 12; c Ords. 14:5, 25.

F. 78. Vad förbjuder det nionde budet?

S. Det nionde budet förbjuder oss vadhelst som förvränger sanningen eller skadar vårt eget eller vår nästas goda namn.a

a 1 Sam. 17:28; 3 Mos. 19:16; Ps. 15:3.

F. 79. Vilket är det tionde budet?

S. Det tionde budet är: ”Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.”a

a 2 Mos. 20:17.

F. 80. Vad påbjuder det tionde budet?

S. Det tionde budet påbjuder oss full förnöjsamhet med våra villkor,a med en rätt och kärleksfull inställning till vår nästa och allt som är dennes.b

a Heb. 13:5; 1 Tim. 6:6. b Job 31:29; Rom. 12:15; 1 Tim. 1:5; 1 Kor. 13:4-7.

F. 81. Vad förbjuder det tionde budet?

S. Det tionde budet förbjuder oss allt missnöje med våra villkor,a avund eller bedrövan inför vår nästas goda,b och alla missriktade själsrörelser och känslor till allt som är dennes.c

a 1 Kung. 21:4, 13; 1 Kor. 10:10. b Gal. 5:26; Jak. 3:14, 16. c Rom. 7:7-8; Rom. 13:9; 5 Mos. 5:21.

F. 82. Är någon människa förmögen att fullkomligt hålla Guds bud?

S. Ingen idel människa är sedan fallet förmögen att fullkomligt hålla Guds bud i det här livet,a utan bryter dagligen mot dem i tanke, ord och gärning.b

a Pred. 7:20; 1 Joh. 1:8, 10; Gal. 5:17. b 1 Mos. 6:5; 1 Mos. 8:21; Rom. 3:9-21; Jak. 3:2-13.

F. 83. Är alla brott mot lagen lika avskyvärda?

S. Vissa synder är i sig själva, och med anledning av olika försvårande omständigheter, mer avskyvärda i Guds åsyn än andra.a

a Hes. 8:6, 13, 15; 1 Joh. 5:16; Ps. 78:17, 32, 56.

F. 84. Vad förtjänar varje synd?

S. Varje synd förtjänar Guds vrede och förbannelse, både i det här livet och i det kommande.a

a Ef. 5:6; Gal. 3:10; Klag. 3:39; Matt. 25:41.

F. 85. Vad fordrar Gud av oss för att vi skall undgå hans vrede och förbannelse på grund av vår synd?

S. För att undgå Guds vrede och förbannelse på grund av vår synd fordrar Gud av oss tro på Jesus Kristus och omvändelse till liv,a med ett flitigt bruk av alla yttre medel varigenom Kristus förmedlar oss återlösningens välgärningar.b

a Apg. 20:21. b Ords. 2:1-5; Ords. 8:33-36; Jes. 55:3.

F. 86. Vad är tro på Jesus Kristus?

S. Tro på Jesus Kristus är en frälsande nådegåva,a varigenom vi mottager och vilar på honom allena för vår frälsning, såsom han tillbjuds oss i evangeliet.b

a Heb. 10:39. b Joh. 1:12; Jes. 26:3-4; Fil. 3:9; Gal. 2:16.

F. 87. Vad är omvändelse till liv?

S. Omvändelse till liv är en frälsande nådegåva,a varigenom syndaren, utifrån en sann känsla av sin syndb och uppfattning av Guds barmhärtighet i Kristus,c vänder sig med sorg och hat från sin synd till Gud,d med full avsikt och strävan efter ny lydnad.e

a Apg. 11:18. b Apg. 2:37-38. c Joel 2:12; Jer. 3:22. d Jer. 31:18-19; Hes. 36:31. e 2 Kor. 7:11; Jes. 1:16-17.

F. 88. Vilka är de yttre och vanliga medel varigenom Kristus förmedlar oss återlösningens välgärningar?

S. De yttre och vanliga medel varigenom Kristus förmedlar oss återlösningens välgärningar är hans ordningar, i synnerhet ordet, sakramenten och bönen; vilka alla görs verksamma till frälsning för de utvalda.a

a Matt. 28:19-20; Apg. 2:42, 46, 47.

F. 89. Hur blir ordet verksamt till frälsning?

S. Guds Ande gör läsningen, men i synnerhet predikan av ordet, till ett verksamt medel för syndares överbevisning och omvändelse, samt uppbyggelse i helighet och tröst genom tro till frälsning.a

a Neh. 8:8; 1 Kor. 14:24-25; Apg. 26:18; Ps. 19:9; Apg. 20:32; Rom. 15:4; 2 Tim. 3:15-17; Rom. 10:13-17; Rom. 1:16.

F. 90. Hur skall ordet läsas och höras för att det skall bli verksamt till frälsning?

S. För att ordet skall bli verksamt till frälsning måste vi uppmärksamma det med flit,a förberedelseb och bön,c mottaga det i tro och kärlek,d lägga det på minnete och öva det i våra liv.f

a Ords. 8:34. b 1 Pet. 2:1-2. c Ps. 119:18. d Heb. 4:2; 2 Tess. 2:10. e Ps. 119:11. f Luk. 8:15; Jak. 1:25.

F. 91. Hur blir sakramenten verksamma frälsningsmedel?

S. Sakramenten blir verksamma frälsningsmedel, inte från någon kraft i dem eller i honom som utdelar dem; utan endast av Kristi välsignelsea och hans Andes verkan i dem som genom tro mottager dem.b

a 1 Pet. 3:21; Matt. 3:11; 1 Kor. 3:6-7. b 1 Kor. 12:13.

F. 92. Vad är ett sakrament?

S. Ett sakrament är en helig ordning instiftad av Kristus, vari han och det nya förbundets alla välgärningar åskådliggörs, beseglas och tillämpas de troende med sinnliga tecken.a

a 1 Mos. 17:7, 10; 2 Mos. 12 hela kapitlet; 1 Kor. 11:23, 26.

F. 93. Vilka är Nya testamentets sakrament?

S. Nya testamentets sakrament är dopa och Herrens måltid.b

a Matt. 28:19. b Matt. 26:26-28.

F. 94. Vad är dopet?

S. Dopet är ett sakrament, vari reningen med vatten i Faderns, Sonens och den helige Andes namn,a betecknar och beseglar vårt inympande i Kristus, vår delaktighet i nådaförbundets välgärningar, och vårt fördrag att tillhöra Herren.b

a Matt. 28:19. b Rom. 6:4; Gal. 3:27.

F. 95. Till vilka skall dopet utdelas?

S. Dopet skall inte utdelas till någon som är utanför den synliga kyrkan förrän denne bekänner sin tro på Kristus och lydnad mot honom;a men spädbarn till sådana som är medlemmar av den synliga kyrkan skall döpas.b

a Apg. 8:36-37; Apg. 2:38. b Apg. 2:38-39; 1 Mos. 17:10; jmf Kol. 2:11-12; 1 Kor. 7:14.

F. 96. Vad är Herrens måltid?

S. Herrens måltid är ett sakrament vari Kristi död framvisas genom att giva och mottaga bröd och vin enligt hans instiftelse; och de värdiga mottagarna blir, inte på ett kroppsligt och köttsligt sätt utan genom tron, delaktiga av hans kropp och blod, med alla hans välgärningar, till deras andliga näring och tillväxt i nåden.a

a 1 Kor. 11:23-26; 1 Kor. 10:16.

F. 97. Vad fordras för det värdiga mottagandet av Herrens måltid?

S. Det fordras av dem som värdigt vill deltaga i Herrens måltid, att de prövar sig själva om sin urskiljningsförmåga angående Herrens kropp,a sin tro genom vilken de närs av honom,b sin omvändelse,c kärlekd och nya lydnad;e så att de inte, genom att komma ovärdigt, äter och dricker en dom över sig själva.f

a 1 Kor. 11:28-29. b 2 Kor. 13:5. c 1 Kor. 11:31. d 1 Kor. 10:16-17. e 1 Kor. 5:7-8. f 1 Kor. 11:28-29.

F. 98. Vad är bön?

S. Bön är att frambära våra önskningar till Gud,a för sådant som är förenligt med hans vilja,b i Kristi namn,c med bekännelse av våra synder,d och tacksamt erkännande av hans barmhärtighetsgåvor.e

a Ps. 62:9. b 1 Joh. 5:14. c Joh. 16:23. d Ps. 32:5-6; Dan. 9:4. e Fil. 4:6.

F. 99. Vad för regel har Gud givit till vår ledning i bönen?

S. Hela Guds ord är till nyttig ledning i bönen,a men den särskilda regeln för vår ledning är den form av bön som Kristus lärde sina lärjungar, allmänt kallad ”Herrens bön”.b

a 1 Joh. 5:14. b Matt. 6:9-13; jfr Luk. 11:2-4.

F. 100. Vad lär oss inledningen till Herrens bön?

S. Inledningen till Herrens bön (nämligen: ”Vår Fader, du som är i himlen”a) lär oss att nalkas Gud med all helig vördnad och tillförsikt, såsom barn till en far, förmögen och redo att hjälpa oss;b samt att vi skall be med och för andra.c

a Matt. 6:9. b Rom. 8:15; Luk. 11:13. c Apg. 12:5; 1 Tim. 2:1.

F. 101. Vad ber vi i den första vädjan?

S. I den första vädjan (nämligen: ”Låt ditt namn bli helgat”a) ber vi, att Gud ville göra oss och andra förmögna att förhärliga honom i allt varigenom han gör sig känd;b och att han ville styra allting till sin egen ära.c

a Matt. 6:9. b Ps. 67:3-4; c Ps. 83 hela.

F. 102. Vad ber vi i den andra vädjan?

S. I den andra vädjan (nämligen: ”Låt ditt rike komma”a) ber vi, att Satans rike må förintas,b att nådens rike må utbredasc (vi själva och andra införda och bevarade i detd) och att härlighetens rike må påskyndas.e

a Matt. 6:10; b Ps. 68:2, 19. c Upp. 12:10-11. d 2 Tess. 3:1; Rom. 10:1; Joh. 17:9, 20. e Upp. 22:20.

F. 103. Vad ber vi i den tredje vädjan?

S. I den tredje vädjan (nämligen: ”Låt din vilja ske på jorden såsom i himlen”a) ber vi, att Gud av sin nåd ville göra oss förmögna och villiga att känna, lyda och underordna oss hans vilja i allting,b såsom änglarna gör i himlenc.

a Matt. 6:10. b Ps. 67 hela; Ps. 119:36; Matt. 26:39; 2 Sam. 15:25; Job 1:21. c Ps. 103:20-21.

F. 104. Vad ber vi i den fjärde vädjan?

S. I den fjärde vädjan (nämligen: ”Ge oss idag det bröd vi behöver”a) ber vi, att vi av Guds fria gåva må erhålla en passande del av det här livets goda ting och åtnjuta hans välsignelse med dem.b

a Matt. 6:11. b Ords. 30:8-9; 1 Mos. 28:20; 1 Tim. 4:4-5.

F. 105. Vad ber vi i den femte vädjan?

S. I den femte vädjan (nämligen: ”Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss”a) ber vi att Gud, för Kristi skull, ville fritt förlåta oss alla våra synder;b vilket vi är desto mer uppmuntrade att begära, eftersom vi genom hans nåd av hjärtat är förmögna att förlåta andra.c

a Matt. 6:12. b Ps. 51:3, 4, 9, 11; Dan. 9:17-19. c Luk. 11:4; Matt. 18:35.

F. 106. Vad ber vi i den sjätte vädjan?

S. I den sjätte vädjan (nämligen: ”Utsätt oss inte för frestelse, utan rädda oss från det onda”a) ber vi, att Gud antingen ville bevara oss från att frestas till synd,b eller stötta och befria oss när vi frestas.c

a Matt. 6:13; b Matt. 26:41. c 2 Kor. 12:7-8.

F. 107. Vad lär oss avslutningen på Herrens bön?

S. Avslutningen på Herrens bön (nämligen: ”Ditt är riket, din är makten och äran i evighet, amen”a) lär oss, att i våra böner endast hämta uppmuntran från Gudb och att prisa honom, tillskrivande honom rike, makt och ära;c och, såsom bekräftelse på vår önskan och tillförsikt om bönhörelse, att säga ”amen.”d

a Matt. 6:13. b Dan. 9:4, 7-9, 16-19. c 1 Krön. 29:10-13. d 1 Kor. 14:16; Upp. 22:20, 21.