Kristus har talat i psalmerna. Det är startpunkten för vår förståelse av dessa Psaltaren. Denna bok har under alla tider varit den sång- och bönebok som mest välsignat kyrkan.
Bonhoeffer inleder sin lilla bok om Psaltaren med orden, ”Herre, lär oss att be!”. Så talade lärjungarna till Jesus. De bekände därmed att de inte förmådde bedja av sig själva, utan det var något de måste lära sig. Att lära sig be låter motsägelsefullt. Antingen är hjärtat så överfullt att det börjar be av sig självt, eller också kommer det aldrig att lära sig be, brukar vi säga. Att hjärtat skulle kunna be av naturen är emellertid en farlig missuppfattning…Vi måste lära oss att be. Barnet lär sig tala då fadern talar till det. Det lär sig faderns språk. Så lär vi oss att tala med Gud, eftersom Gud har talat och talar till oss. Utifrån den himmelske Faderns språk lär sig hans barn att tala med honom. Genom att efterstava Guds eget ord börjar vi be till honom. Inte med vårt hjärtas falska och förvirrade språk, utan med det klara och rena språk med vilket Gud i Jesus Kristus har talat till oss. Sådan bön vill han höra.”
- Guds dyrbara kärlek (Ps 36:1-12)
- Bön i utsatthet (Ps 3:1-8)
- Förtröstansfull aftonbön (Ps 4:1-8)
- Frälsning från falska människor (Ps 5:1-12)
- Bön i djup nöd (Ps 6:1-10)
- Fly till Herren (Ps 7:1-17)
- Guds härliga namn (Ps 8:1-9)
- Tacksägelse för seger (Ps 9:1-20)
- När molnen skingras (Ps 10:1-18)
- När Gud gömmer sig (Ps 13:1-6)
- Vem får bo med Gud? (Ps 15:1-5)
- Herren är min lott (Ps 16:1-11)
- En djärv bekännelse (Ps 17:1-15)
- Kungens seger i Gud (Ps 18:1-50)
- Guds tal till människan (Ps 19:1-14)
- From Darkness to Light (Ps 22:1-31)
- Striden för riket (Ps 20:1-9)
- Glädje och förtröstan (Ps 21:1-13)
- Kristi lidanden (Ps 22:1-22)
- Härligheten som följer (Ps 22:23-32)
- Herdekungen (Ps 23:1-6)
- Kristi tvåfaldiga rike (Ps 24:1-10)
- Guds ord för och mot den kristne (Ps 25:1-22)
- Enduring accusation (Ps 26:1-12)
- Gud som det högsta goda (Ps 27:1-14)
- Gud som hör (Ps 28:1-9)
- Hur ska jag hantera lidande? (Ps 39:1-13)